Storartat framförande av Verdis Requiem i Isarphilharmonie

Isarphilharmonie, München, 24 februari 2024

Giuseppe Verdi: Messa da Requiem

Verdis Requiem är bland de mest innerliga och kanske det mest direkta av alla själamässor, detta trots att tonsättaren själv knappast var särskilt religiös. Någon har lite skämtsamt kallat denna musik för Verdis mest dramatiska opera och en del anser också att denna tonsättning av den katolska dödsmässan mer hör hemma i en konsertsal än i ett kyrkorum. Anledningen till mässans popularitet är förstås spännvidden av uttryck som genomsyrar verket, allt från djupt innerliga solon till körens och orkesterns intensiva utbrott i Dies irae-satsen.

Under den gångna helgen framfördes verket i Münchens Isarphilharmonie vid två tillfällen och för den musikaliska ledningen svarade den renommerade italienska dirigenten Daniele Gatti. Till sitt förfogande hade han utmärkta Münchner Philharmoniker och Philharmonischer Chor München.

Den höga kvalitén märktes redan inledningsvis i den känsliga Requiem aeternam och förstärktes ytterligare i Dies irae-satsen känslomässiga explosion, den livaktiga Sanctus-satsen och i den avslutande Libera Me-satsens kontrapunktiska vindlingar. Orkestern och kören blev under Gattis goda ledning en helgjuten enhet med en oerhört bra balans. Orkesterspelet var mäktigt, dynamiskt och flödade oavbrutet från början till slut. Kören sjöng med en fin tät klang, laddad kraft och sublim innerlighet, inte minst i de lågmälda partierna.

På solistsidan imponerade främst den med kort varsel inhoppande Iulia Maria Dan som hanterade sopranpartiet känsligt med en klar och varm stämma som även hade gott om volym och kraftfull höjd, något som inte minst behövdes för Libera Me-satsens dramatiska avslutning. Francesco Meli gjorde en både musikalisk och tonsäker insats i tenorpartiet om än med en aning för smal och ansträngd röstklang. Alex Esposito gjorde en stabil insats i baspartiet. Okka von der Damerau tillhör de bättre mezzosopranerna i dagens operavärld men hade dessvärre en tuff kväll i mezzopartiet med några intonationsproblem. Men i slutändan fick publiken en musikalisk högtidsstund i Isarphilharmonie denna afton.

Daniele Gatti. Foto: Tobias Hase/Münchner Philharmoniker

JOIN OUR TEAM?

Do you love opera and classical music, have a great ear for detail and want to express your thoughts through writing?
Please contact us!

SUBSCRIBE TO OUR NEWSLETTER

Read our privacy policy for more info.

JOIN OUR TEAM?

Do you love opera and classical music, have a great ear for detail and want to express your thoughts through writing?
Please contact us!

SUBSCRIBE TO OUR NEWSLETTER

Read our privacy policy for more info.